Mina reflektioner om Storyline- Hilda Karlsson

Mina reflektioner om Storyline

Begreppet Storyline eller detta arbetssätt hade jag aldrig hört talas om innan jag började på kursen, det var då något helt nytt som jag skulle sätta mig in i. Det var komplicerat till en början som allt nytt som ska iscensättas och läras in. Jag personligen hade svårt att förstå hur vi som grupp skulle kunna förmedla något till barnen som hade med hållbarutveckling att göra. Då jag själv inte var helt insatt i ämnet, men efter föreläsningar, globala skolan och kurslitteratur fick jag en större förståelse vad det handlade om.

Björklund (2014) menar att begreppet hållbar utveckling handlar om när två världar möter varandra och ska sammanfogas mot ett håll, en riktning att sträva mot så vi får en bättre värld att leva i. Detta kan man använda och prata globalt om men även använda på förskolan i ett Storyline arbete. Skolverket (2016) belyser vikten av att förskolan arbetar med ämnen som dessa då barnen behöver förstå hur vardagslivet hänger ihop med hur vi ska få en bättre miljö. Genom att låta barnen få bygga upp karaktärer och sätta namn på dessa, bygga hus eller liknande så tror jag barnen lättare får en förståelse för hur ämnen som sopsortering, återvinning, närproducerat och närmiljön kan få för en betydelse för vår planet. Enligt Falkenberg och Håkonsson (2004) är lärande något som sker ständigt och det sker genom att barnen får utöva och utföra något aktivt i en process. Storlyline är då en metod som ger barnen denna möjlighet då det är barnen som är aktörer och aktiva i arbetet.

Jag tror barnen får vara mer delaktiga i detta arbetssätt då det är barnen som ska stå i fokus och leda det åt de håll som de själva vill upptäcka och är nyfikna på. De får även stort inflytande över deras vardag på förskolan, det är demokratiskt och barnen för lära sig turtagning och att lyssna, reflektera och respektera varandra.  Genom att arbeta med Storyline som vi fick göra under en begränsad och kort tid var roligt men också svårt. Det som jag bland annat hade bristande kunskap om var att arbeta med en blogg där vi skulle lägga upp det material som vi hade skapat. Men efter några gånger kände jag mig bekväm med arbetssättet och idag är det något som jag gärna vill använda mig mer av i framtiden. Det som jag har reflekterat över är att det skulle vara ett roligt sätt att få arbeta med på en avdelning under en längre tid som vi blev introducerade för på dagen för Globala skolan. Det blir ett arbetssätt där personalen kan visa och bjuda in föräldrarna i arbetet genom att de kan följa processens gång via en blogg, vilket jag hävdar bidrar till att föräldrar och barn kan samtala om vad de har åstadkommit i Storylinearbetet. Detta bidrar då till att föräldrarna blir delaktiga i barnens vardag och i verksamheten på förskolan, de kan även få komma med synpunkter om planeringen och genomförandet med barnen (Skolverket, 2016).

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.