Enskild reflektion, Anna Skarström

Jag var förväntansfull inför arbetet med Storyline, då mina egna barn vid sin förskola/skola använt sig av detta arbetssätt, och jag på så vis fått ta del av vad projektet innebär. Skolverket (2016) påvisar vikten av att varje enskilt barn ska utveckla nyfikenhet samt förmåga att leka och lära. Då barnen själva styr utvecklingen i Storylinearbetet och hur det ska fortgå, skapas lärande på barnens villkor som främjar just deras nyfikenhet samt förmågan till lek och lärande. Trots barnens inflytande och påverkan är Storylinearbete till stor del lärarstyrt och som lärare ska det finnas en plan för hur arbetet ska inledas och avslutas. För att nå de kursmål som ska arbetas mot, bör nyckelfrågor ha planerats i förväg, material bör finnas och aktiviteter och grupperingar bör vara färdigplanerade (storyline.se). Via planeringsmatrisen ges en färdig mall att förhålla sig till, vilket skapar en struktur i arbetet. Jag ansåg dock till en början att planeringsmatrisen var svår att förstå och följa, tills jag förstod innebörden av den och dess relevans för Storylinearbetets gång. Studiegruppen hade många tankar och idéer inför arbetet. Från början var vår intention att Storylinen skulle utspela sig i framtiden, men efter diskussioner kom vi fram till att barnen skulle ha svårt att föreställa sig en framtida skogsmiljö. Vi insåg att barn har lättast att förhålla sig till den miljö som är bekant för dem, som de redan känner till, och vi började istället planera ett arbete utifrån det perspektivet. Syftet med vårt Storylinearbete är att lära barnen värna om miljön och människans påverkan på den. Genom att redan i förskolan lägga grunden till goda vanor och skapa kunskap och kompetens hos barnen för att möta framtiden, ges förståelse för hållbar utveckling och för att vår planet måste hålla även för kommande generationer (Sellgren (2009). Genom att visa arbetet via bloggen skapade hos mig ett intresse för pedagogisk dokumentation, som jag gärna använder mig av i min framtida yrkesroll. När alla i gruppen gör inlägg i bloggen skapas ett gemensamt intresse för arbetets utveckling och alla blir delaktiga i projektet. Ärlemalm- Hagsér (2012) påvisar vikten av varje barns rätt till sina åsikter och inflytande över lärande, utveckling och vardag i förskolan. Jag anser att användandet av Storyline som arbetssätt främjar detta på ett positivt vis då barnen lär sig vikten av demokrati när de över tid tränas i samarbete, sampel och turtagning. Genom att utgå från barnens intressen och perspektiv skapas ett projekt där barnen själva är med och utformar händelseförloppet, vilket föder engagemang och en lust till att lära. Min intention är att använda mig av Storyline vid min framtida arbetsplats då jag är nyfiken på hur det fungerar i den verkliga verksamheten.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sellgren, G. (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna: Världsnaturfonden WWF. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Skolverket. (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98/16. Stockholm: Skolverket.

Storyline (2017). Storyline. Hämtad 2017-01-09 från http://storyline.se/

Ärleman- Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417