Arbetet med Storyline tycker jag har vart givande, både för egen del och för gruppen. Jag har själv aldrig använt mig av någon blogg innan, så jag har lärt mig massor om hur man kan använda sig av IKT på det sättet. För gruppen och framtida arbetslag har det varit lärorikt då vi fått samarbeta och komma överens om aktiviteter och hur vi kan planera ett arbete via storyline. Det gäller att även arbetslaget är demokratiskt och att vi lyssnar på varandra, för enligt Skolverket (2016) ska ett arbetslag samarbeta för att barnen ska få en god miljö för utveckling, lek och lärande.
En utmaning var tanken på vad och hur barn i praktiken skulle reagera på ett sådant här projekt och med tanke på att det ska vara barnen som ska äga och styra, så skulle kanske projektet få annorlunda frågor och handledning. Förutom med nyckelfrågorna då, som redan kommer att vara framtagna av oss/pedagoger (storyline.se). Samtidigt har det kommit upp nya frågor från oss själva under arbetets gång också.
Vi valde att göra ett projekt om våran närmiljö, som barnen kan relatera till och det är meningen att barnen ska vilja undra och reflektera om vad som egentligen händer när vi skräpar ner i skogen, vad som händer med sjön när den blir förorenad, när träden huggs ner och så vidare. Enligt Björklund (2016) använder vi vår kunskap för att förstå omvärlden och att det är viktigt att vi söker svar bortom den kända kunskapen, alltså så att barnen får okänd kunskap. Både positiva och negativa effekter om hur vi behandlar miljön kan tas upp och barnen får själva komma med lösningar till hur vi kan göra för att få det grönskande igen och på så sätt får de använda sig av okänd kunskap. Vi ska ge barnen en positiv framtidstro och lägga stor vikt vid frågor angående miljö och natur (Skolverket, 2016). Vilket jag tycker att vi gör med detta projekt i storyline, vi försöker uppmuntra barn att finna lösningar på olika problem med miljön genom att de får brev från en igelkott
Genom att arbeta med en storyline får man med alla aspekter i planeringsschemat och det är väl genomtänkt, vilket jag ser som en fördel att komma på rätt spår igen. Alla barnens frågor och teorier ska tas väl tillvara, men för mig som pedagog känns det tryggt att ha något att blicka tillbaka på. Vi valde dock att ha ett planerat besök mitt i vår storyline, som helst ska vara sist (storyline.se), men detta val gjorde vi för att barnen kanske inte vet vad vi menar med ett kalhygge. Så med det vill vi visa barnen, så de kan få skapa egna åsikter och teorier, istället för att vi ska förstöra den upplevelsen, som kan vara ganska skrämmande i sig.
När det talas om hållbar utveckling så är det ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet som utgör det (Björklund, 2014) och vi ville ha med alla begreppen, då dessa integrerar och kompletterar varandra. Att just varför vi skövlar skogen? Vem gör det? Hur? Vem/vilka vinner på det och förlorar på att göra så? Enligt Skolverket (2016) så kan ett temainriktat arbetssätt bli mångsidigt för barnen och där är storyline ett värdefullt redskap tycker jag. Storyline kan användas inom många områden och det ska bli intressant att få testa det i praktiken med barnen.
Referenslista:
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.
Storyline.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar