onsdag 11 januari 2017

Enskild reflektion - Natalie Nilsson

I vår studiegrupp började vi med en planeringsmatris vilket jag ansåg var svårt till en början då jag inte visste hur den skulle utformas. Men efter handledningen blev det en tydligare struktur i hur arbetet skulle framställas. Syftet i vårt Storylinearbete har varit att ge barnen en förståelse för hur människan påverkar vår natur, och därefter utveckla barnens befintliga kunskaper om hur vi tillsammans kan ta tillvara på vår miljö för en hållbarare framtid.

Att använda sig av öppna nyckelfrågor är en del av Storylinearbetet, barnet får möjlighet att själv tänka ut lösningar där de sedan delar erfarenheter med varandra. Storyline.se menar att det är nyckelfrågorna som driver berättelsen framåt med hjälp av olika händelser. Detta blev en början i barnens skapande av en skogsmiljö där de olika karaktärerna fick liv. När miljön och karaktärerna framställs är det viktigt att ha ett varierat utbud av material då detta främjar barnens kreativa förmågor (Storyline.se).

Under arbetets gång stöter barnen på olika problem som ska lösas, vilket skapar ett engagemang hos dem då de delar erfarenheter och problematiserar fram lösningar med varandra utifrån sina karaktärer. Att arbeta tillsammans bidrar till ett demokratiskt förhållningssätt där frågor och idéer ställs samman (Björklund, 2014). Att ha Storyline som ett tematiskt arbetssätt har många fördelar när man vill lära ut olika ämnesområden. Inom hållbar utveckling finns det tre olika perspektiv, ekologisk, ekonomisk- och social hållbarhet som jobbar för olika saker, men när dessa tre perspektiv möts skapas en hållbar utveckling, menar Björklund (2014) vilket vi ville framföra i vår Storyline. 

Barnen får själva vara aktiva medforskare i hela processen med understöd av nyfikna pedagoger. I projektet får barnen arbeta i både i större- och mindre grupper beroende på hur pedagogerna lägger upp planeringen. I förberedelserna är det viktigt att det redan från början finns en välplanerad röd tråd för att ge barnen en tydlig struktur genom hela arbetet. Det som är roligt med Storyline är att barnens hypoteser testas genom att ställa frågor och göra undersökningar tillsammans, samt att de får skapa sin berättelse vilket jag anser bidrar till en lättare inlärningsförmåga där lek och lärande möts. Skolverket (2016) menar att "Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser" (Skolverket, 2016 s. 7). 

Vid vår dokumentation av arbetet använde vi oss av en blogg. Att använda bloggen som dokumentation var för mig något nytt, då jag inte har vanan inne att arbeta med detta som pedagogiskt verktyg. Men under arbetets gång har jag fått lära mig ny saker inom bloggande och framför allt att man kan använda det som en dokumentationsform på ett smidigt sätt. Jag anser att det är bra att ha kunskap om hur multimedia och informationsteknik kan användas i förskola/förskoleklass, då vi lever i en teknisk tid vilket även framgår i förskolans läroplan (Skolverket, 2016).

Sammanfattningsvis är Storyline ett bra pedagogiskt verktyg då hela barngruppen involveras där de få känna delaktighet och samhörighet för att lösa olika dilemman. Som blivande förskollärare har jag tagit lärdom av ett arbetssätt som var helt nytt för mig. Detta har öppnat upp ett nytt tillvägagångssätt i hur man kan arbeta med barn på ett varierat sätt där det är barnen som styr innehållet. Jag har också lärt mig vikten av att använda IKT, det var svårt i början då jag personligen inte har vanan inne att arbeta med bloggar eller tekniska verktyg. Men genom övning kommer färdighet.   

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling -i förskolan. 1uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2016). Läroplan för förskola lpfö 98/16. Stockholm: Skolverket
Storyline. (2017). Storyline. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar