Genom att arbeta med Storyline så kan barnen själva få vara med och skapa, påverka vilken utgång
de olika karakterna ska ha för egenskaper. De barnen som befinner sig nu i
förskolan är den nya generationen med teknik, de växer upp i ett samhälle som
är omgivet av olika tekniska och it teknik (Pramling Samuelsson, 2011). De är omgivna av mobiler, Ipad, dator och tv.
Tekniken påverkar barnen på många olika sätt, oftast så kan barnen mer om hur
en Ipad fungerar och hur de kan lösa problemen redan som mycket små (skolverket
2016). Då de ser oss vuxna sitta själva och interagerar med Facebook, INSTA
gram och många andra social sidor.
Det är vi som är deras förebilder
och dom ser hur vi gör, dem kopierar oss och gör lika. Med Storyline på förskolan
så ser jag att vi kan låta barnen få använda den kreativa sidan av sig och även
den kunskapen de kan om teknik. Vi lärare kan styra händelsen som vi gjorde i
våran Storyline genom att skicka brev till barnen med de karaktärerna som bodde
i skogen. Då det var liknande uppdrag och frågor om hjälp, om barnen hade några
idéer på hur de skulle kunna hjälpa Skogsmulle och Iggy Kott med de olika
problemen som de hade i skogen. Jag kan se att man kan använda detta under en
längre period på förskolan för att kunna uppfylla de olika delarna i läroplanen
för förskolan (skolverket 2016).
Genom att ha olika inriktningar
på arbetet så kan jag se att samma karaktärer kan stanna kvar i Storyline
längre, det kan tillkomma olika karaktärer som ber barnen om hjälp att utforska
typexempel hur bokstäver, matte, naturvetenskap, hållbar utveckling, estetik
och teknik (Björklund, 2014). De olika karaktärerna kan ha ett ändamål som de
kommer och tillför i ”berättelsen/arbetet”, det kan komma en bokstavs karaktär
som behöver ta reda på hur många olika bokstäver det finns och hur de olika
bokstäverna ser ut. I babblarna så har de olika karaktärerna olika ända mål. Om
barnen är vana med dom så kan jag se en möjlighet att ta med dom in i Storyline.
Barnen kan ha skapat egna karaktärer som får träffa en av babblarna som
kommer och hälsar på och under den perioden som den karaktären hälsar på kan barnen
jobba med ett ämne så som matte en tid (storyline, 2008).
Det jag har lärt mig under
denna perioden då jag har jobbat med Storyline själv, ger många olika
möjligheter att arbetat med det tekniska med en Ipad och hur man kan använda
det för att barnen själva ska kunna vara med och styra hur de vill lära sig.
Att genom nyckelfrågor leda in barnen på ett ämne och sen låta barnen själva
komma med idéer på hur de ska kunna lösa problemet. Att jag som förskolelärare
får vara med som en med forskare och vara med barnen från första tanken på hur
de vill lösa det som har hänt.
När vi i gruppen stötte på
något problem med storyline, så diskutera vi det ihop. Om vi inte löste det med
den kunskapen vi hade tillsammans, så tog vi hjälp av internet och sökte på hur
vi skulle kunna lösa vårat problem. Det är även en grupprocess att skapa och
att lära sig jobba och hjälpa varandra (skolverket 2016). Då vi fick träna på vårt samarbete mellan
varandra, och ta olika perspektiv för att kunna lösa problemen eller se vad det
var den andra personen ville ha sagt. Ett mycket roligt och intressant sätt att
jobba på, men även lite svårt om man inte är van med att använda sig av de
olika materialen vi använde oss av.
Björklund, S. (2014). Lärande
för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö
98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016). Surfplattan blir deltagare i leken. Hämtat den 10 januari 2017,
från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/surfplattan-blir-deltagare-i-leken-1.205047
Storyline (2008). Storyline Sverige. Hämtat den 10 januari
2017, från http://storyline.se/
Pramling
Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of
Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118. Hämtat den 15 december 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar