onsdag 11 januari 2017

Enskild reflektion - Natalie Nilsson

I vår studiegrupp började vi med en planeringsmatris vilket jag ansåg var svårt till en början då jag inte visste hur den skulle utformas. Men efter handledningen blev det en tydligare struktur i hur arbetet skulle framställas. Syftet i vårt Storylinearbete har varit att ge barnen en förståelse för hur människan påverkar vår natur, och därefter utveckla barnens befintliga kunskaper om hur vi tillsammans kan ta tillvara på vår miljö för en hållbarare framtid.

Att använda sig av öppna nyckelfrågor är en del av Storylinearbetet, barnet får möjlighet att själv tänka ut lösningar där de sedan delar erfarenheter med varandra. Storyline.se menar att det är nyckelfrågorna som driver berättelsen framåt med hjälp av olika händelser. Detta blev en början i barnens skapande av en skogsmiljö där de olika karaktärerna fick liv. När miljön och karaktärerna framställs är det viktigt att ha ett varierat utbud av material då detta främjar barnens kreativa förmågor (Storyline.se).

Under arbetets gång stöter barnen på olika problem som ska lösas, vilket skapar ett engagemang hos dem då de delar erfarenheter och problematiserar fram lösningar med varandra utifrån sina karaktärer. Att arbeta tillsammans bidrar till ett demokratiskt förhållningssätt där frågor och idéer ställs samman (Björklund, 2014). Att ha Storyline som ett tematiskt arbetssätt har många fördelar när man vill lära ut olika ämnesområden. Inom hållbar utveckling finns det tre olika perspektiv, ekologisk, ekonomisk- och social hållbarhet som jobbar för olika saker, men när dessa tre perspektiv möts skapas en hållbar utveckling, menar Björklund (2014) vilket vi ville framföra i vår Storyline.

Barnen får själva vara aktiva medforskare i hela processen med understöd av nyfikna pedagoger. I projektet får barnen arbeta i både i större- och mindre grupper beroende på hur pedagogerna lägger upp planeringen. I förberedelserna är det viktigt att det redan från början finns en välplanerad röd tråd för att ge barnen en tydlig struktur genom hela arbetet. Det som är roligt med Storyline är att barnens hypoteser testas genom att ställa frågor och göra undersökningar tillsammans, samt att de får skapa sin berättelse vilket jag anser bidrar till en lättare inlärningsförmåga där lek och lärande möts. Skolverket (2016) menar att "Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser" (Skolverket, 2016 s. 7).

Vid vår dokumentation av arbetet använde vi oss av en blogg. Att använda bloggen som dokumentation var för mig något nytt, då jag inte har vanan inne att arbeta med detta som pedagogiskt verktyg. Men under arbetets gång har jag fått lära mig ny saker inom bloggande och framför allt att man kan använda det som en dokumentationsform på ett smidigt sätt. Jag anser att det är bra att ha kunskap om hur multimedia och informationsteknik kan användas i förskola/förskoleklass, då vi lever i en teknisk tid vilket även framgår i förskolans läroplan (Skolverket, 2016).

Sammanfattningsvis är Storyline ett bra pedagogiskt verktyg då hela barngruppen involveras där de få känna delaktighet och samhörighet för att lösa olika dilemman. Som blivande förskollärare har jag tagit lärdom av ett arbetssätt som var helt nytt för mig. Detta har öppnat upp ett nytt tillvägagångssätt i hur man kan arbeta med barn på ett varierat sätt där det är barnen som styr innehållet. Jag har också lärt mig vikten av att använda IKT, det var svårt i början då jag personligen inte har vanan inne att arbeta med bloggar eller tekniska verktyg. Men genom övning kommer färdighet.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling -i förskolan. 1uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2016). Läroplan för förskola lpfö 98/16. Stockholm: Skolverket

Storyline. (2017). Storyline. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/

Mina reflektioner om Storyline av Elin Malmetun

Genom att arbeta med Storyline så kan barnen själva få vara med och skapa, påverka vilken utgång de olika karakterna ska ha för egenskaper. De barnen som befinner sig nu i förskolan är den nya generationen med teknik, de växer upp i ett samhälle som är omgivet av olika tekniska och it teknik (Pramling Samuelsson, 2011). De är omgivna av mobiler, Ipad, dator och tv. Tekniken påverkar barnen på många olika sätt, oftast så kan barnen mer om hur en Ipad fungerar och hur de kan lösa problemen redan som mycket små (skolverket 2016). Då de ser oss vuxna sitta själva och interagerar med Facebook, INSTA gram och många andra social sidor.

Det är vi som är deras förebilder och dom ser hur vi gör, dem kopierar oss och gör lika. Med Storyline på förskolan så ser jag att vi kan låta barnen få använda den kreativa sidan av sig och även den kunskapen de kan om teknik. Vi lärare kan styra händelsen som vi gjorde i våran Storyline genom att skicka brev till barnen med de karaktärerna som bodde i skogen. Då det var liknande uppdrag och frågor om hjälp, om barnen hade några idéer på hur de skulle kunna hjälpa Skogsmulle och Iggy Kott med de olika problemen som de hade i skogen. Jag kan se att man kan använda detta under en längre period på förskolan för att kunna uppfylla de olika delarna i läroplanen för förskolan (skolverket 2016).

Genom att ha olika inriktningar på arbetet så kan jag se att samma karaktärer kan stanna kvar i Storyline längre, det kan tillkomma olika karaktärer som ber barnen om hjälp att utforska typexempel hur bokstäver, matte, naturvetenskap, hållbar utveckling, estetik och teknik (Björklund, 2014). De olika karaktärerna kan ha ett ändamål som de kommer och tillför i ”berättelsen/arbetet”, det kan komma en bokstavs karaktär som behöver ta reda på hur många olika bokstäver det finns och hur de olika bokstäverna ser ut. I babblarna så har de olika karaktärerna olika ända mål. Om barnen är vana med dom så kan jag se en möjlighet att ta med dom in i Storyline.

Barnen kan ha skapat egna karaktärer som får träffa en av babblarna som kommer och hälsar på och under den perioden som den karaktären hälsar på kan barnen jobba med ett ämne så som matte en tid (storyline, 2008).

Det jag har lärt mig under denna perioden då jag har jobbat med Storyline själv, ger många olika möjligheter att arbetat med det tekniska med en Ipad och hur man kan använda det för att barnen själva ska kunna vara med och styra hur de vill lära sig. Att genom nyckelfrågor leda in barnen på ett ämne och sen låta barnen själva komma med idéer på hur de ska kunna lösa problemet. Att jag som förskolelärare får vara med som en med forskare och vara med barnen från första tanken på hur de vill lösa det som har hänt.

När vi i gruppen stötte på något problem med storyline, så diskutera vi det ihop. Om vi inte löste det med den kunskapen vi hade tillsammans, så tog vi hjälp av internet och sökte på hur vi skulle kunna lösa vårat problem. Det är även en grupprocess att skapa och att lära sig jobba och hjälpa varandra (skolverket 2016). Då vi fick träna på vårt samarbete mellan varandra, och ta olika perspektiv för att kunna lösa problemen eller se vad det var den andra personen ville ha sagt. Ett mycket roligt och intressant sätt att jobba på, men även lite svårt om man inte är van med att använda sig av de olika materialen vi använde oss av.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016). Surfplattan blir deltagare i leken. Hämtat den 10 januari 2017, från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/surfplattan-blir-deltagare-i-leken-1.205047

Storyline (2008). Storyline Sverige. Hämtat den 10 januari 2017, från http://storyline.se/

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118. Hämtat den 15 december 2016

Mina reflektioner om Storyline- Hilda Karlsson

Mina reflektioner om Storyline

Begreppet Storyline eller detta arbetssätt hade jag aldrig hört talas om innan jag började på kursen, det var då något helt nytt som jag skulle sätta mig in i. Det var komplicerat till en början som allt nytt som ska iscensättas och läras in. Jag personligen hade svårt att förstå hur vi som grupp skulle kunna förmedla något till barnen som hade med hållbarutveckling att göra. Då jag själv inte var helt insatt i ämnet, men efter föreläsningar, globala skolan och kurslitteratur fick jag en större förståelse vad det handlade om.

Björklund (2014) menar att begreppet hållbar utveckling handlar om när två världar möter varandra och ska sammanfogas mot ett håll, en riktning att sträva mot så vi får en bättre värld att leva i. Detta kan man använda och prata globalt om men även använda på förskolan i ett Storyline arbete. Skolverket (2016) belyser vikten av att förskolan arbetar med ämnen som dessa då barnen behöver förstå hur vardagslivet hänger ihop med hur vi ska få en bättre miljö. Genom att låta barnen få bygga upp karaktärer och sätta namn på dessa, bygga hus eller liknande så tror jag barnen lättare får en förståelse för hur ämnen som sopsortering, återvinning, närproducerat och närmiljön kan få för en betydelse för vår planet. Enligt Falkenberg och Håkonsson (2004) är lärande något som sker ständigt och det sker genom att barnen får utöva och utföra något aktivt i en process. Storlyline är då en metod som ger barnen denna möjlighet då det är barnen som är aktörer och aktiva i arbetet.

Jag tror barnen får vara mer delaktiga i detta arbetssätt då det är barnen som ska stå i fokus och leda det åt de håll som de själva vill upptäcka och är nyfikna på. De får även stort inflytande över deras vardag på förskolan, det är demokratiskt och barnen för lära sig turtagning och att lyssna, reflektera och respektera varandra. Genom att arbeta med Storyline som vi fick göra under en begränsad och kort tid var roligt men också svårt. Det som jag bland annat hade bristande kunskap om var att arbeta med en blogg där vi skulle lägga upp det material som vi hade skapat. Men efter några gånger kände jag mig bekväm med arbetssättet och idag är det något som jag gärna vill använda mig mer av i framtiden. Det som jag har reflekterat över är att det skulle vara ett roligt sätt att få arbeta med på en avdelning under en längre tid som vi blev introducerade för på dagen för Globala skolan. Det blir ett arbetssätt där personalen kan visa och bjuda in föräldrarna i arbetet genom att de kan följa processens gång via en blogg, vilket jag hävdar bidrar till att föräldrar och barn kan samtala om vad de har åstadkommit i Storylinearbetet. Detta bidrar då till att föräldrarna blir delaktiga i barnens vardag och i verksamheten på förskolan, de kan även få komma med synpunkter om planeringen och genomförandet med barnen (Skolverket, 2016).

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Egen reflektion Sara

Arbetet med Storyline tycker jag har vart givande, både för egen del och för gruppen. Jag har själv aldrig använt mig av någon blogg innan, så jag har lärt mig massor om hur man kan använda sig av IKT på det sättet. För gruppen och framtida arbetslag har det varit lärorikt då vi fått samarbeta och komma överens om aktiviteter och hur vi kan planera ett arbete via storyline. Det gäller att även arbetslaget är demokratiskt och att vi lyssnar på varandra, för enligt Skolverket (2016) ska ett arbetslag samarbeta för att barnen ska få en god miljö för utveckling, lek och lärande.
En utmaning var tanken på vad och hur barn i praktiken skulle reagera på ett sådant här projekt och med tanke på att det ska vara barnen som ska äga och styra, så skulle kanske projektet få annorlunda frågor och handledning. Förutom med nyckelfrågorna då, som redan kommer att vara framtagna av oss/pedagoger (storyline.se). Samtidigt har det kommit upp nya frågor från oss själva under arbetets gång också.
Vi valde att göra ett projekt om våran närmiljö, som barnen kan relatera till och det är meningen att barnen ska vilja undra och reflektera om vad som egentligen händer när vi skräpar ner i skogen, vad som händer med sjön när den blir förorenad, när träden huggs ner och så vidare. Enligt Björklund (2016) använder vi vår kunskap för att förstå omvärlden och att det är viktigt att vi söker svar bortom den kända kunskapen, alltså så att barnen får okänd kunskap. Både positiva och negativa effekter om hur vi behandlar miljön kan tas upp och barnen får själva komma med lösningar till hur vi kan göra för att få det grönskande igen och på så sätt får de använda sig av okänd kunskap. Vi ska ge barnen en positiv framtidstro och lägga stor vikt vid frågor angående miljö och natur (Skolverket, 2016). Vilket jag tycker att vi gör med detta projekt i storyline, vi försöker uppmuntra barn att finna lösningar på olika problem med miljön genom att de får brev från en igelkott
Genom att arbeta med en storyline får man med alla aspekter i planeringsschemat och det är väl genomtänkt, vilket jag ser som en fördel att komma på rätt spår igen. Alla barnens frågor och teorier ska tas väl tillvara, men för mig som pedagog känns det tryggt att ha något att blicka tillbaka på. Vi valde dock att ha ett planerat besök mitt i vår storyline, som helst ska vara sist (storyline.se), men detta val gjorde vi för att barnen kanske inte vet vad vi menar med ett kalhygge. Så med det vill vi visa barnen, så de kan få skapa egna åsikter och teorier, istället för att vi ska förstöra den upplevelsen, som kan vara ganska skrämmande i sig.
När det talas om hållbar utveckling så är det ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet som utgör det (Björklund, 2014) och vi ville ha med alla begreppen, då dessa integrerar och kompletterar varandra. Att just varför vi skövlar skogen? Vem gör det? Hur? Vem/vilka vinner på det och förlorar på att göra så? Enligt Skolverket (2016) så kan ett temainriktat arbetssätt bli mångsidigt för barnen och där är storyline ett värdefullt redskap tycker jag. Storyline kan användas inom många områden och det ska bli intressant att få testa det i praktiken med barnen.

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline.se

Enskild reflektion, Anna Skarström

Jag var förväntansfull inför arbetet med Storyline, då mina egna barn vid sin förskola/skola använt sig av detta arbetssätt, och jag på så vis fått ta del av vad projektet innebär. Skolverket (2016) påvisar vikten av att varje enskilt barn ska utveckla nyfikenhet samt förmåga att leka och lära. Då barnen själva styr utvecklingen i Storylinearbetet och hur det ska fortgå, skapas lärande på barnens villkor som främjar just deras nyfikenhet samt förmågan till lek och lärande. Trots barnens inflytande och påverkan är Storylinearbete till stor del lärarstyrt och som lärare ska det finnas en plan för hur arbetet ska inledas och avslutas. För att nå de kursmål som ska arbetas mot, bör nyckelfrågor ha planerats i förväg, material bör finnas och aktiviteter och grupperingar bör vara färdigplanerade (storyline.se). Via planeringsmatrisen ges en färdig mall att förhålla sig till, vilket skapar en struktur i arbetet. Jag ansåg dock till en början att planeringsmatrisen var svår att förstå och följa, tills jag förstod innebörden av den och dess relevans för Storylinearbetets gång. Studiegruppen hade många tankar och idéer inför arbetet. Från början var vår intention att Storylinen skulle utspela sig i framtiden, men efter diskussioner kom vi fram till att barnen skulle ha svårt att föreställa sig en framtida skogsmiljö. Vi insåg att barn har lättast att förhålla sig till den miljö som är bekant för dem, som de redan känner till, och vi började istället planera ett arbete utifrån det perspektivet. Syftet med vårt Storylinearbete är att lära barnen värna om miljön och människans påverkan på den. Genom att redan i förskolan lägga grunden till goda vanor och skapa kunskap och kompetens hos barnen för att möta framtiden, ges förståelse för hållbar utveckling och för att vår planet måste hålla även för kommande generationer (Sellgren (2009). Genom att visa arbetet via bloggen skapade hos mig ett intresse för pedagogisk dokumentation, som jag gärna använder mig av i min framtida yrkesroll. När alla i gruppen gör inlägg i bloggen skapas ett gemensamt intresse för arbetets utveckling och alla blir delaktiga i projektet. Ärlemalm- Hagsér (2012) påvisar vikten av varje barns rätt till sina åsikter och inflytande över lärande, utveckling och vardag i förskolan. Jag anser att användandet av Storyline som arbetssätt främjar detta på ett positivt vis då barnen lär sig vikten av demokrati när de över tid tränas i samarbete, sampel och turtagning. Genom att utgå från barnens intressen och perspektiv skapas ett projekt där barnen själva är med och utformar händelseförloppet, vilket föder engagemang och en lust till att lära. Min intention är att använda mig av Storyline vid min framtida arbetsplats då jag är nyfiken på hur det fungerar i den verkliga verksamheten.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sellgren, G. (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna: Världsnaturfonden WWF. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Skolverket. (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98/16. Stockholm: Skolverket.

Storyline (2017). Storyline. Hämtad 2017-01-09 från http://storyline.se/

Ärleman- Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417

Läs mer »

Storyline reflektion / Sofia Ahlström

Storyline Reflektion

I vårt arbete med Storyline har jag fått upptäcka och lära mig ett nytt arbetssätt, där läraren leder och planerar arbetet men ändå låter barnens tankar och idéer stå i fokus. Genom att arbeta med en Storyline kan man på ett lekfullt och roligt vis skapa intresse och väcka nyfikenhet för olika ämnen eller områden som man vill att barnen ska få en djupare förståelse för. I vårt Storyline arbete har vi arbetat med hållbar utveckling, jag har genom vårt arbete både fått en större förståelse för ämnet hållbar utveckling och hur man praktiskt och konkret kan arbeta med detta med förskolebarn. Samtidigt har jag fått djupare kunskaper i IKT och fått möjlighet att prova på att blogga vilket var helt nytt för mig. Detta har varit spännande och minst sagt lärorikt, men det har också skapat mycket frustrationer och skratt när det inte blir som man har tänkt.

Sellgren (2009) påvisar det faktum att vår planet inte mår bra, att både havsnivåer och temperaturen stiger. Det är därmed brådskande att vi ändrar vårt sätt att leva för att jorden ska vara en välmående planet även i framtiden. Författaren menar vidare att genom att ge barnen kunskap och intresse om naturen och vår påverkan på den kan vi ändra vårt beteende och skapa goda vanor som leder till en hållbar framtid både för oss som lever idag och för kommande generationer. Även Skolverket (2016) framhåller förskolans roll i att lära barnen hur vi kan leva för att bidra till en bättre miljö både nu och i framtiden.

Detta kan tyckas självklart att arbeta med på förskolan men med storyline arbetet har jag också funnit nya vägar att samtala och reflektera kring detta med barnen. Falkenberg och Håkansson (2004) belyser att genom ett Storyline arbetssätt främjas barnens inbördes diskussioner och dessa är oftast friare och mer öppna än de med läraren eftersom dessa alltid präglas av en viss form av makt. Men författaren problematiserar även kring att när barnen styr samtalen kan de ibland sväva iväg från ämnet, men trots detta överväger de positiva då barnen själva känner sig delaktiga och engagerade i frågor som rör dem själva. Att barnen hittar ett eget driv och engagemang i frågor som rör dem själva, det tror jag är en viktig nyckel till reellt lärande där barnen inte bara upprepar och förmedlar vad någon annan har berättat. Med ett Storyline arbetssätt kan barnens lärande bli mångfacetterat och där kan man väva in lärandet i berättelsen på detta vis skapar barnen nya tankar och djupare förståelse för vitt skilda ämnen.